Europas skogar växer
mer än de används
Den senaste SoEF-statistiken beskriver Europas skogsresurser, deras användning, den biologiska mångfalden och skogsrelaterade risker
Skogsbalans
”Används skogen mer än den förnyas, och tryggas virkestillgången för framtiden?”
Skogsbalansen beskriver den årliga förändringen i virkesvolym: hur mycket skogen växer jämfört med hur mycket som tas ut genom avverkning, naturlig avgång och störningar.
År 2020 var Europas nettotillväxt (NAI) 682 Mm³ och avverkningarna 550 Mm³. Avverkningsgraden var 80,7 %, i EU-27 91,3 % och i Finland 90,6 % (FAWS-bas).
På lång sikt steg den från cirka 60 % (1990) till 81 % (2020); i EU-27 var ökningen brantare, från 54 % till 92 %.
- Europas totala skogsareal 232 M ha
- Virkesförrådets volym 38 326 milj. m³
- Kolförråd i skogsbiomassan 15 396 Mt C
Samtidigt ökade virkesförrådet med 11,869 mrd. m³ och kolförrådet i skogsbiomassan från 10 260 Mt C till 15 396 Mt C (1990–2025).
Kolförrådets ökningstakt avtog ändå från 1,51 % (1990–2000) till 0,77 % (2010–2025). Skogarna håller sig inom hållbara gränser, men vid högre avverkningsgrad än tidigare.
Skyddet i perspektiv
”Hur främjas skogsskydd med tanke på biologisk mångfald och klimat?”
Skyddet sker på flera nivåer. Den skyddade skogsarealen är 50,4 milj. ha, vilket är 26,4 % av de rapporterande ländernas skogsareal.
Endast 2,2 % är i naturtillstånd utan ingrepp; för biologisk mångfald är sammanlagt 16,9 % (32,2 milj. ha) skyddat, och merparten är aktiv naturvård.
Cl. 1.1
Cl. 1.3
Cl. 2
Den certifierade skogsarealen var 117,5 milj. ha 2024 och har vuxit stadigt i 25 år.
Död ved är i genomsnitt 14 m³/ha, eller 8,6 % av virkesförrådet. Skyddsskogarna tryggar mark, vatten och infrastruktur och täcker 38,7 % av de rapporterande ländernas skogsareal.
Bioekonomins flöden
”Vart tar virket vägen och vilken roll spelar det ekonomiskt?”
Europas skogssektor är en helhet: virket går från skogen till förädling, export och energi. Under 2017–2022 producerades i genomsnitt 625,8 milj. m³/år rundvirke i Europa; de största producentländerna var Tyskland (78,6 Mm³), Sverige (75,2 Mm³) och Finland (64,9 Mm³).
Sektorn sysselsätter cirka 2,4 milj. människor. Förädlingsvärdet (GVA) var 113,3 mrd. € (2020), efter att ha stigit från cirka 100 miljarder euro 2000–2010.
Skogssektorns andel av BNP sjönk från 1,13 % till 0,83 %. Träenergi utgör cirka 6 % av den totala energiförbrukningen, ofta som en biprodukt från annan förädling.
Risker och hälsa
”Vilka är de verkliga hoten mot skogarna?”
År 2020 drabbades cirka 2,1 % av skogsarealen (4,7 milj. ha) av någon form av skada. De mest betydande skadegörarna är insekter och sjukdomar, stormar och skogsbränder, som ofta utlöses av torka.
Insekts- och sjukdomsskador har ökat under de senaste decennierna, särskilt genom barkborreutbrott efter torka och stormar. Stormskadorna nådde kraftiga toppar i Centraleuropa 2018–2019.
Indikatorn för trädens hälsa visar att 31,1 % av de bedömda träden led av måttlig eller svår kronutglesning (barr- eller bladförlust över 25 %) år 2024.
i Läs riskrapporten
Framtid och ägande
”Vem sköter skogarna, och investeras det i dem?”
Europas skogar fördelas nästan jämnt mellan privata och offentliga ägare: 48,8 % privatägda, 51,2 % offentligt ägda. I Nordeuropa är privat ägande klart vanligare, upp till 72 %. I Finland är skogsarealen 4,06 hektar per invånare, mest i Europa.
Skogsbruket är långsiktigt. De årliga investeringarna i kapitalstocken var i genomsnitt 26,5 €/ha (2020), sammanlagt cirka 4,3 mrd. € i de rapporterande länderna (nominella värden, inte inflationsjusterade).
Sysselsättningen i skogssektorn minskade med cirka 25 % mellan 2000 och 2020. Cirka 64 % av Europas skogar är likåldriga och 36 % olikåldriga.
”Privata skogsägare fattar långsiktiga beslut som säkrar att skogarna bevaras från en generation till nästa, med resultat som syns i skogen om årtionden.”
Kvalitetssäkring av data
Materialets kriterier och indikatorer bygger på FOREST EUROPE-processen, och uppgifterna har samlats in i den gemensamma alleuropeiska datainsamlingen av FOREST EUROPE, UNECE och FAO (Joint Pan-European 2025 Data Collection). Nationella kontaktpersoner ansvarar för riktigheten i varje lands uppgifter, och hela materialets enhetlighet har validerats av experter vid European Forest Institute (EFI). Metoderna och kvalitetssäkringen beskrivs i detalj i rapporten State of Europe’s Forests 2025 (PDF).