Europas skogar växer
mer än de används
Den senaste SoEF-statistiken beskriver Europas skogsresurser, deras användning, den biologiska mångfalden och skogsrelaterade risker
Skogsbalans
”Används skogen mer än den förnyas, och tryggas virkestillgången för framtiden?”
Skogsbalansen beskriver den årliga förändringen i virkesvolym: hur mycket skogen växer jämfört med hur mycket som tas ut genom avverkning, naturlig avgång och störningar.
År 2020 var Europas nettotillväxt (NAI) 682 Mm³ och avverkningarna 550 Mm³. Avverkningsgraden var 80,7 %, i EU-27 91,3 % och i Finland 90,6 % (FAWS-bas).
På lång sikt steg den från cirka 60 % (1990) till 81 % (2020); i EU-27 var ökningen brantare, från 54 % till 92 %.
- Europas totala skogsareal 232 M ha
- Virkesförrådets volym 38 326 milj. m³
- Kolförråd i skogsbiomassan 15 396 Mt C
Samtidigt ökade virkesförrådet med 11,869 mrd. m³ och kolförrådet i skogsbiomassan från 10 260 Mt C till 15 396 Mt C (1990–2025).
Ökningstakten avtog ändå från 1,51 % (1990–2000) till 0,77 % (2010–2025). Skogarna håller sig inom hållbara gränser, men vid högre avverkningsgrad än tidigare.
Skyddet i perspektiv
”Hur främjas skogsskydd med tanke på biologisk mångfald och klimat?”
Skyddet sker på flera nivåer. Den skyddade skogsarealen är 50,4 milj. ha, vilket är 26,4 % av de rapporterande ländernas skogsareal.
Endast 2,2 % är i naturtillstånd utan ingrepp; för biologisk mångfald är sammanlagt 16,9 % (32,2 milj. ha) skyddat, och merparten är aktiv naturvård.
Cl. 1.1
Cl. 1.3
Cl. 2
Den certifierade skogsarealen var 117,5 milj. ha 2024 och har vuxit stadigt i 25 år.
Död ved är i genomsnitt 14 m³/ha, eller 8,6 % av virkesförrådet. Skyddsskogarna tryggar mark, vatten och infrastruktur och täcker 38,7 % av de rapporterande ländernas skogsareal.
Bioekonomins flöden
”Vart tar virket vägen och vilken roll spelar det ekonomiskt?”
Europas skogssektor är en helhet: virket går från skogen till förädling, export och energi. Under 2017–2022 producerades i genomsnitt 625,8 milj. m³/år rundvirke i Europa; de största producentländerna var Tyskland (78,6 Mm³), Sverige (75,2 Mm³) och Finland (64,9 Mm³).
Sektorn sysselsätter cirka 2,4 milj. människor. Förädlingsvärdet (GVA) var 113,3 mrd. € (2020), efter att ha stigit från cirka 100 miljarder euro 2000–2010.
Skogssektorns andel av BNP sjönk från 1,13 % till 0,83 %. Träenergi utgör cirka 6 % av den totala energiförbrukningen, ofta som en biprodukt från annan förädling.
Risker och hälsa
”Vilka är de verkliga hoten mot skogarna?”
År 2020 drabbades cirka 2,1 % av skogsarealen (4,7 milj. ha) av någon form av skada. De mest betydande skadegörarna är insekter och sjukdomar, stormar och skogsbränder, som ofta utlöses av torka.
Insekts- och sjukdomsskador har ökat under de senaste decennierna, särskilt genom barkborreutbrott efter torka och stormar. Stormskadorna nådde kraftiga toppar i Centraleuropa 2018–2019.
Indikatorn för trädens hälsa visar att 31,1 % av de bedömda träden led av måttlig eller svår kronutglesning (barr- eller bladförlust över 25 %) år 2024.
i Läs riskrapporten
Framtid och ägande
”Vem sköter skogarna, och investeras det i dem?”
Europas skogar fördelas nästan jämnt mellan privata och offentliga ägare: 48,8 % privatägda, 51,2 % offentligt ägda. I Nordeuropa är privat ägande klart vanligare, upp till 72 %. I Finland är skogsarealen 4,06 hektar per invånare, mest i Europa.
Skogsbruket är långsiktigt. De årliga investeringarna i kapitalstocken var i genomsnitt 26,5 €/ha (2020), sammanlagt cirka 4,3 mrd. € i de rapporterande länderna (nominella värden, inte inflationsjusterade).
Sysselsättningen i skogssektorn minskade med cirka 25 % mellan 2000 och 2020. Cirka 64 % av Europas skogar är likåldriga och 36 % olikåldriga.
”Privata skogsägare fattar långsiktiga beslut som säkrar att skogarna bevaras från en generation till nästa.”
Kvalitetssäkring av data
Källa: JPEDC (Joint Pan-European Data Collection)
Standardiserade definitioner
Alla länder måste använda samma internationella regler för vad som räknas som ’skog’ eller ’skada’.
Global synkronisering
Europeiska system synkroniseras automatiskt med FN:s FAO-databaser för att säkerställa att siffrorna är enhetliga.
Obligatorisk transparens
Länder som använder lokala bedömningsmetoder måste förklara dem separat i obligatoriska ’landskommentarer’.
Expertbedömning
Historiska data är förifyllda för att förhindra plötsliga förändringar, och experter måste godkänna alla ändringar.
Automatiska kontroller
Den digitala plattformen upptäcker omedelbart beräkningsfel eller ovanliga siffror före publicering.